Artikel i Sydsvenskan 2 feb 08
En före detta regeringschef som efter sin avgÄng börjar som konsult Ät nÀringslivet och ska ge ut sina memoarer. KÀnns det igen?
Nej, det Àr inte den du tror. Det handlar om Adam Lang, tidigare brittisk premiÀrminister i Robert Harris uppmÀrksammade thriller The Ghost. Lang Àr en fiktionaliserad Tony Blair, som Harris varit nÀra bÄde som vÀn och som politisk reporter.
Lang sitter i ett hus pĂ„ Marthaâs Vineyard med sin stab och sin hustru Ruth, som har avgörande pĂ„ hans person och politik. Till den nordamerikanska ön anlĂ€nder bokens anonyme berĂ€ttare, för att spökskriva Langs memoarer. Det Ă€r brĂ„ttom. Han har en mĂ„nad pĂ„ sig. Den förre spökskrivaren har omkommit. Men berĂ€ttaren lĂ€gger allt mer tid och kraft pĂ„ att ta reda pĂ„ vad som hĂ€nde hans företrĂ€dare, och varför.
Samtidigt hotas Lang att stÀllas inför krigstribunalen i Haag efter det att hans före detta utrikesminister pekat ut honom som ansvarig för att fyra misstÀnkta terrorister lÀmnats ut till CIA och torterats.
Ăr boken bra? EmellanĂ„t.
Det intressanta Ă€r tilltaget, att skapa en fiktiv karaktĂ€r som Ă€r sĂ„ lik en kĂ€nd statsman att lĂ€saren kittlas av att det âĂ€râ han. Lang Ă€r inte Blair, men skulle kunna vara. Harris har befunnit sig sĂ„ nĂ€ra makten att vi gĂ€rna vill tro att det Ă€r Tony och Cherie som han portrĂ€tterar i Adam och Ruth. Det fĂ„r oss att kĂ€nna nĂ€rheten av en vĂ€rld oss annars fjĂ€rran, de stora besluten, de inre kretsarna, de slutna rummen.
Blair har förekommit i flera fiktiva verk pÄ sistone, som i filmerna The Queen och den i Sverige aldrig visade The Deal, om Blair och Gordon Browns parallella karriÀrer inom Labour fram till den mytomspunna lunchuppgörelsen pÄ tu man hand om vem som skulle bli ny partiledare efter John Smiths bortgÄng.
Just mytologiseringen kring Tony Blair gör honom sÄ behÀndig för fiktionen. Parat med hans inte alltid tydliga agenda och avsikter uppstod ett tomrum att fylla med fantasi och spekulation för att försöka besvara frÄgan: Vad hÀnde?
Inget har varit tacksammare Àn att Blair gick frÄn att vara en folkets premiÀrminister till att bli en upphöjd statsman som klev ut ur skottsÀkra bilar, in i helikoptrar och Bushs famn.
Det Ă€r sĂ„ledes ingen slump att Harris placerar Lang pĂ„ Marthaâs Vineyard, klassisk terrĂ€ng för klanen Kennedy, det mest mytologiserade namnet inom all modern politik.
I USA vet man att förvalta en myt och att göra den till en del av nationens sjĂ€lvbild. Det vĂ€ller Ă„rligen ut böcker och filmer om The Kennedys, i alla genrer. SĂ„ till den grad hör de till americana att Joyce Carol Oates i romanen Mörkt vatten, som utkom pĂ„ svenska för ett Ă„r sedan, kan skriva om en namnlös senator som i en bilolycka 1991 förorsakar att den unga kvinnan i hans sĂ€llskap drunknar, och alla förstĂ„r Ă€ndĂ„ att hon syftar pĂ„ Ted Kennedy och ChappaquiddickhĂ€ndelsen 1969. (Senatorn Ted Kennedy körd av en bro pĂ„ vĂ€g till Marthaâs Vineyard och Mary Jo Kopechne drunknade nĂ€r hon inte kunde ta sig ut ur bilen.)
Medan Blair och amerikanska politiker strÀvar efter onÄbarhet, gör de svenska det motsatta. Att vara jordnÀra och folklig blir ett sjÀlvÀndamÄl, och nÀr de Àr som du och jag och vem som helst blir de mindre intressanta att skildra.
Det har sannerligen inte saknats politiska hÀndelser och fÀrgstarka personligheter de senaste decennierna som skulle göra sig mellan pÀrmar eller pÄ film. Men inte ens kring Olof Palme, karismatisk och lika Àlskad som hatad, har det uppstÄtt nÄgon mytbildning tillrÀckligt stark att ge skönlitterÀr ÄterbÀring. MÀrkligt nog har det knappt skrivits nÄgot om mordet pÄ honom heller. JÀmför det med all litteratur kring mordet pÄ den ikoniserade John F Kennedy.
Göran Persson var pÄ god vÀg att nÄ en uppburen statsmannastÀllning, fjÀrran oss medborgare, en like med kompisen Tony, men nÄdde inte Ànda fram. Han föll pÄ svampplockning och kindblossande kÀrlek till Anitra.
Det gjordes ett halvhjĂ€rtat försök att sĂ€lja in makarna Reinfeldt som Sveriges Kennedys. Naturligtvis misslyckades det. Fredrik sommarbantade och bekĂ€nde att han gillade Magnus Uggla medan Filippa sommarpratade â gĂ„r det att bli folkligare?
FrÄgan Àr om det Àr att beklaga.
